Sök
S-studenter: marknadshyror slår mot unga

S-studenter: marknadshyror slår mot unga

27 juni, 2018 09:13

En del föräldrar har möjlighet att hjälpa sina barn att låna till och köpa bostadsrätt när det börjar bli dags att flytta hemifrån. Det är i sig inget problem, men långt ifrån allas ekonomi tillåter denna lyx. Det är dags att prata klarspråk kring hur förändringar i bostadsmarknaden skapar vinnare och förlorare.

På dagens bostadsmarknad, där priserna nått rekordnivåer, har individens socioekonomiska bakgrund kommit att spela en allt större roll. Hyresrätten har varit alternativet för de som inte vill eller har råd att investera i en bostadsrätt. Tack vare den svenska hyresregleringen har hyrorna också hållits på rimliga nivåer vilket har gjort dem tillgängliga. Alliansen har tillsammans med Sverigedemokraterna emellertid nu öppnat upp för marknadshyror.

Marknadshyror innebär att hyresnivån inte hålls ner med hjälp av ett framförhandlat tak, utan att hyrorna kan sättas till vilket pris som helst så länge en efterfrågan finns. Detta betyder indirekt att bostäder i attraktiva områden, exempelvis närmare stadskärnor, kommer att tillfalla de som har möjlighet att betala. Förespråkare för marknadshyror för även fram att en avskaffad hyresreglering skulle leda till ökade incitament att bygga mer hyresrätter då fastighetsägarna skulle kunna ta ut högre hyror. Även om argumentet kan låta tilltalande finns det inget som talar för att det finns någon sanning i påståendet. Hyresnivåerna i nyproducerade bostäder bestäms nämligen efter det så kallade “presumtionssystemet” vilket erbjuder hyresnivåer som redan ligger nära marknadspris. Att införa marknadshyror skulle alltså inte göra mycket nytta, snarare en hel del skada.

Samma argument om tillskott på bostadsmarknaden användes när den moderatledda alliansregeringen 2013 luckrade upp reglerna för andrahandsuthyrning. Tidigare sattes hyran för andrahandsuthyrd bostadsrätt utifrån vad hyresrätter i samma område kostade. Förändringen innebar att hyran beräknades utifrån bostadens marknadsvärde plus månadsavgiften. I områden med dyra bostadsrätter, exempelvis innerstaden i Stockholm, Göteborg och Malmö, kan hyran bli väldigt hög. Resultatet av dessa förändringar blev miljarder i vinst för dem som hyr ut bostadsrätter och en dyr och osäker andrahandsmarknad för de, inte sällan unga och studerande, som fått stå för mellanskillnaden.

Under sin tid vid makten genomförde den moderatledda alliansregeringen även en rad reformer som bidrog till att öka klyftorna i samhället. Jobbskatteavdrag, sänkt kapitalskatt och avskaffad fastighetsskatt är bara några exempel på reformer som framställdes som “arbetarevänliga” men som i praktiken gynnade de som redan hade mest. En avskaffad hyresreglering är ännu ett av högerns tysta sätt att cementera dessa.

Skillnaden mellan systemet vi har i dag och ett med marknadshyror är stor. Hyresgästföreningen uppskattar i sina rapporter exempelvis att hyrorna kan komma att öka med upp mot 50 procent i Stockholm och Göteborg om marknadshyror införs. Hur många studenter skulle ha råd att betala 50 procent mer för sin bostad?

Att se till att det finns bostäder till ett rimligt pris är inte bara viktigt för enskilda personers privatekonomi, det är avgörande för möjligheten att kunna styra sitt eget liv. Vi i S-studenter tycker att det är självklart att alla ska ha möjlighet att flytta till en ny stad för att arbeta eller studera. Det finns få reformer som skulle slå så hårt mot så stora delar av befolkningen som marknadshyror skulle göra och vi tänker inte låta att Alliansen med hjälp av Sverigedemokraterna göra det obemärkt.

 

 

Upp