Jämlikhet

Jämlikhet handlar om alla människors lika värde och rätt. S-studenter vill att alla på lika villkor ska ha frihet att forma sina liv och vår gemensamma framtid. Det är bara möjligt i ett samhälle utan ekonomiska och sociala klyftor. Jämlikheten är därför frihetens förutsättning. Den går också hand i hand med mångfald: Jämlikhet är nödvändigt för rätten att vara sig själv utan att det leder till förtryck eller diskriminering.

 

Ojämlikhetens många ansikten

Ojämlikheten är ständigt närvarande – i skillnader i inkomst och förmögenheter, i hälsa och ohälsa, i kulturell status och i arbetsvillkor. Det handlar om klyftor relaterade till klass, kön, etnicitet och sexualitet. Ojämlikheten går också i arv. Det är mycket högre sannolikhet att barn till föräldrar med lång utbildning och höga inkomster själva blir välutbildade och tjänar bra än att barn med sämre socioekonomiska förutsättningar blir det. Det är tydligt att ojämlikheten håller människor tillbaka och hindrar dem från att nå sin fulla potential. Därför förlorar vi alla på den.

 

Ojämlikhetens orsaker

Orättvisorna i samhället är ingen slump. De beror på ett antal maktordningar vilka ofta går in i varandra. Maktordningarna ger också upphov till och samverkar med begränsande normer. De tydligaste maktordningarna är kapitalismen, patriarkatet och rasismen, och bland de begränsande normerna återfinns inte minst heteronormen.

Kapitalism

Klassklyftor är systematiska skillnader i människors livsvillkor som orsakas av den ojämlika fördelningen av och makten över samhällets resurser. Exempelvis äger den rikaste hundradelen i Sverige 23 procent av de privata förmögenheterna. Den rikaste femtedelen äger 87 procent. Denna ojämlika fördelning skapas och återskapas av kapitalismen, det ekonomiska system som präglar världen. Kapitalismen bygger på en uppdelning av arbete och kapital, där det stora flertalet måste lönearbeta för sin försörjning medan fåtalet äger och kontrollerar företagen och får del av deras vinster.

Drivkraften inom kapitalismen är vinstintresset som, om det inte regleras, överordnas alla andra intressen såsom miljö, social trygghet och goda arbetsvillkor. I sin strävan efter vinst söker också kapitalismen ständigt nya marknader; riskkapitalbolagens intåg i välfärden är ett exempel på det.

Patriarkat

Patriarkatet är den struktur som upprätthåller skillnader mellan män och kvinnor vad gäller makt, inkomst och i föreställningar om hur man bör vara. Kvinnor utför mer obetalt arbete i hemmet och har högre fysisk och psykisk ohälsa än män. Vidare är kvinnor underrepresenterade i politiska församlingar och bolagsstyrelser. Fortfarande tillskrivs också kvinnor i litteratur, film, reklam och i social samvaro en passiv roll, och det anses ofta fult när kvinnor tar plats. Mäns våld mot kvinnor är patriarkatets fysiska uttryck.

Sist men minst äger män äger en större andel av den privata förmögenheten än kvinnor och har i genomsnitt högre inkomst. En politik mot klassklyftor är därför också en politik mot ojämlikhet på grund av kön. Det är dock inte tillräckligt, eftersom skillnaderna i inflytande och inkomst mellan könen återfinns inom alla samhällsklasser.

Rasism

I nästan alla samhällen har människor olika livsvillkor beroende på hudfärg, härkomst, religion eller kultur. Det handlar både om ekonomiska och sociala klyftor, om diskriminering och våld mot rasifierade människor. Rasismen är lika vidrig som strukturell. Idéer om skillnader människor emellan på grund av till exempel hudfärg eller religion används ofta för att vända utsatta grupper i befolkningen mot varandra – trots att dessa grupper ofta är mer lika än olika och har samma behov av till exempel tryggare arbetsvillkor och bättre löner. Därför är också en bred jämlikhetspolitik central i kampen mot rasismen.

Heteronorm

Nära kopplad till patriarkatet återfinns heteronormen som dels utgår från heterosexualiteten som det normala och dels definierar heterosexualiteten stereotypt och snävt. Heteronormen påverkar således alla oavsett kön, sexualitet, könsidentitet eller könsuttryck. Den leder till diskriminering, trakasserier och våld mot normöverskridande personer.

Upp