Välfärd

En stark välfärd är ett kraftfullt verktyg för att öka människors frihet och jämlikhet.Den offentliga sektorn är ett medel för att öka jämlikheten men också jämställdheten.

Traditionellt har ansvaret för hem och familj varit en fråga för kvinnan och till stor del utförts som oavlönat arbete. En utbyggnad av välfärdsstaten har varit och är en viktig del av kvinnors frigörelse men också ett steg för att bryta normer genom att förlägga stora delar av reproduktionen i det offentliga. Genom utbyggnaden av välfärden ges alla möjlighet att på lika villkor ta del av utbildning och sjukvård, oberoende av inkomst.

Socialdemokratin har utvecklat en generell välfärd och arbetat aktivt för att med politiska medel se till att alla, oavsett klass och kön, har möjlighet att påverka sitt arbetsliv, sina arbetsvillkor och sin vardag.

Verksamhet, styrning och finansiering. Inom välfärdens ram ryms sådana verksamheter som vi valt att styra demokratiskt och finansiera solidariskt, via ett omfördelande skattesystem. Välfärden ska baseras på̊ principen av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov. Välfärdstjänsterna ska fördelas efter behov. Satsningar på välfärden är investeringar i mänskliga resurser. Den ger nyttigheter men ställer också krav. Den ska omfatta alla, oavsett inkomst. Välfärden erbjuds på så vis solidariskt till alla. Kvaliteten i välfärden får aldrig styras av producenters intresse av egen vinst.

Det allmänna ska ansvara för att en likvärdig och offentlig välfärd tillhandahålls i hela landet. Välfärden ska vara demokratiskt organiserad och drivas utan vinstintresse. Vinstintresset i välfärden leder till att kvaliteten försämras på samhällsnivå, eftersom kortsiktig lönsamhet premieras framför kvalitet. På sikt bör de vinstdrivande alternativen fasas ut. Alla aktörer inom välfärden ska följa samma regelverk angående bemanning, kvalitet och insyn. Den som bedriver välfärdsverksamhet ska inte kunna välja bort elever, patienter eller vårdtagare. En medborgares behov får aldrig stå tillbaka för ekonomiska intressen. Socialdemokratiska studentförbundet vill på sikt se en välfärd driven endast av offentliga aktörer.

Företagsekonomiska styrningslogiker såsom New Public Management har gjort välfärden till en marknad och medborgare till kunder. Styrdokument och effektivitetsplaner tar ifrån de professionella yrkesutövarna inom välfärden rätten att utföra kvalificerat och rättssäkert arbete. Välfärden är ingen marknad och ska därför inte styras som en.

 

 

Socialförsäkringar. Socialförsäkringssystemet är en grundbult i den svenska välfärden. Socialförsäkringarna byggs av en idé om omfördelning och om inkomstbortfallsprincipen. De ska vara generella och möjliggöra alla människors självständighet och delaktighet i samhället. Idag finns det risk att inkomstbortfallsprincipen hotas vid låga försäkringstak. Det försämrade inkomstskyddet det innebär gör att människor söker sig till privata försäkringar, vilket i sin tur hotar generaliteten i socialförsäkringarna. En stor del av försäkringssystemen baseras idag på löntagares behov och rättigheter. I detta uppstår problem för grupper i samhället som står utanför arbetsmarknaden. Socialförsäkringssystemet måste även ge ett fullgott och allmänt skydd för dessa grupper.

Ålderdom och pension. Alla ska ha rätt till en trygg ålderdom och en fullgod pension. Men det nuvarande svenska pensionssystemet bygger på att arbetare och tjänstemän kan arbeta lika långt upp i åren, att män och kvinnor har ett jämlikt liv, såväl på arbetet som på fritiden. Verkligheten ser annorlunda ut. Kvinnor har i genomsnitt lägre lön än män, arbetar oftare ofrivilligt deltid och tar ut en majoritet av föräldraförsäkringen. Arbetarna kan på grund av ofta fysiskt påfrestande arbetsuppgifter sällan arbeta lika länge som högre tjänstemän. Allt detta påverkar pensionen. Andra grupper i samhället som riskerar låg pension är exempelvis de som varit långtidssjukskrivna eller flyttat till Sverige i vuxen ålder. En förändring av dagens pensionssystem är därför nödvändig.

För att stärka kvinnors position på arbetsmarknaden och underlätta arbetet mot löneskillnader mellan könen ska föräldraförsäkringen individualiseras. Det är en av de viktigaste reformerna för en jämställd arbetsmarknad samtidigt som den motverkar kon- servativa könsstereotypa förställningar om föräldraskapet.

Jämlik hälsa. Personer från socioekonomiskt utsatta grupper drabbas i högre utsträckning av ohälsa och lever i genomsnitt ett kortare liv än personer från socioekonomiskt priviligierade grupper. För jämlik hälsa vill vi se en välfinansierad offentligt organiserad vård och omsorg som är likvärdig för alla, drivs utan vinstintresse, med god personaltäthet och har en hög grad av patientinflytande. Tandvård och åtgärder mot synfel ska ingå i den allmänna sjukförsäkringen. För en mer jämlik och jämställd hälsa är även ett aktivt folkhälsoarbete av största vikt.

Jämställd hälsa. Hälsa är också om kön, då män generellt erhåller en bättre vård än kvinnor. Forskning och samhälle utgår från mannen som norm där kvinnors ohälsa osynliggörs och tabubeläggs. Därför måste forskning på sjukdomar som endast drabbar kvinnor prioriteras. Även psykisk ohälsa är ojämnt fördelad bland befolkningen och har också en tydlig genusaspekt. Psykisk ohälsa hos utsatta grupper ska prioriteras och vara föremål för aktivt förebyggande arbete. Vi vill se ökade satsningar på reproduktiv hälsa och fria preventivmedel. Dagens abortlagstiftning måste värnas, och utvecklas

Social omsorg. Grundläggande för välfärdssamhället är att den som behöver ska ha rätt till social omsorg. Personlig assistans möjliggör ett självständigt och rikt liv för personer med funktionsnedsättning. Rätten till assistans bör innefatta fler än den gör idag och det måste finnas möjlighet till individuella lösningar för assistans såväl på fritiden som i arbetet.

 

Upp