Varannan damernas – men makt till männen

Varannan damernas – men makt till männen

28 juni, 2017 11:40

Publicerad på Aftonbladet debatt 27 juni 2017

24 S-kvinnor: Socialdemokraterna är bland de sämsta på att lyfta kvinnor politiskt

24 S-kvinnor skriver att Socialdemokraterna har varannan damernas – men att listorna oftast toppas av män: ”Det är på tiden att Socialdemokraterna som gjort så mycket för jämställdheten i vårt land tar ett ytterligare steg framåt. En tydlig viljeriktning för en jämn listsättning inför valet 2018 kan vara ett sådant steg”.

Drygt 20 år efter Varannan Damernas är den politiska maktfördelningen i vårt land ännu inte jämställd.

Statistik från Valmyndigheten visar att Socialdemokraterna är bland de sämsta på att lyfta kvinnor politiskt. Vi hoppas att detta ses över till valet 2018 för en jämställd representation i riksdag, kommun och landsting.

Just nu pågår nomineringsarbetet inom de flesta politiska partier till listor inför valet 2018. Nu tas besluten om vilka personer som ska företräda partier då medborgare väljer sina kandidater att kryssa på valsedlarna.

I vårt parti, Socialdemokraterna, har representationen till samtliga valbara församlingar en tydlig process, där geografisk, åldersmässig och könsuppdelad representation säkerställs.

Men trots att det med tydlighet framgår att listorna ska varvas, att kvinnor och män ska ha varannan plats, är det något som inte stämmer. Inom riksdags- såväl som kommunalpolitiken är nämligen de flesta förtroendevalda män. Och ser vi till högre positioner, exempelvis ordföranden inom kommunerna, är männen i stor majoritet. Kvinnor har endast en fjärdedel av kommunordförandeposterna.

Här finns ett problem som både bör uppmärksammas mer – och åtgärdas. För detta speglar vare sig medlemsproportioner eller engagemanget i stort sett till andelen kvinnor och män.

Statistiken från Valmyndigheten är tydlig. Socialdemokraterna är jämte Moderaterna det parti som är sämst på att nominera kvinnor högt upp på riksdagslistorna. I tre fjärdedelar av samtliga valkretsar år 2014 toppades Socialdemokraternas listor till riksdagen av män. Och i kommunerna är det inte heller jämnt, sex av tio män är förstanamn på Socialdemokraternas kommunlistor.

Varför spelar det roll vem som står överst på en lista? Vad har det med jämställdhet och demokrati att göra?

När konkurrensen om platserna i de folkvalda församlingarna blir större för att fler partier ska dela på samma antal mandat, blir förstanamnet på valsedeln viktigt.

När könen står varvade blir det vid ojämnt antal invalda per valkrets alltid fler män som kommer in. Vid ett jämnt antal blir det lika. Det blir alltså nackdel kvinna oavsett utgång.

Den här skevheten får resultat. Maktfördelningen i riksdagen har aldrig varit helt jämn, men sedan förra valet är männen 45 fler än kvinnorna.

En del av detta beror på Sverigedemokraterna, men faktum är att Socialdemokraterna aldrig lyckats få in 50 procent kvinnor i riksdagen.

Att den politiska makten är skev är egentligen inte förvånande när jämställdheten i landet i stort haltar. Fortfarande ser vi hur ledarskap förknippas med traditionellt manligt kodade egenskaper.

Vi ser hur kvinnor som ledare granskas hårdare och hur de också i större grad lämnar sina poster vid motgångar. Samhällets normer är rigida och ändras inte om vi inte verkligen vill och försöker. Men är det någonting politiken kan göra är det just att ändra sådana normer.

Det är otidsenligt att fortsätta främja män framför kvinnor. En helt igenom jämställd representation måste vara en självklar målsättning för en demokrati, och särskilt för Sveriges största progressiva och feministiska parti.

Därför är det på tiden att Socialdemokraterna som gjort så mycket för jämställdheten i vårt land tar ett ytterligare steg framåt. En tydlig viljeriktning för en jämn listsättning inför valet 2018 kan vara ett sådant steg, där lika många kvinnor som män uppmuntras och lyfts lokalt liksom nationellt.

Så visar vi en gång för alla att våra politiska ledare likväl som män kan vara kvinnor och att Socialdemokraterna står för en helt igenom jämställd maktfördelning.


Lina Stenberg, S-kvinnor Stockholm
Åsa Janlöv, ordförande Alina S-kvinnoförening
Heidi Lampinen, ordförande Unga S-kvinnor Rebella
Malin Norfall, oppositionsråd Ronneby kommun
Catrin Alfredsson, S-kvinnor Kalmar län
Lisa Dahlberg, S-kvinnor i Marks kommun
Johanna Mårtensson, förbundssekreterare S-studenter
Emma Engelmark, S-kvinnor Luleå
Amalia Rud Pedersen, ordförande SSU Göteborg
Jenny Österlind, ordförande Avantgarde S-kvinnor Skåne
Jennie Nises, Örebro socialdemokratiska kvinnoklubb och ledamot i Örebro kommunfullmäktige
Emelie Markianos, S-kvinnor Avantgarde Göteborg
Emma Vigren, ordförande i jämställdhetsutskottet i Umeå kommun (S)
Elina Gustafsson, vice ordförande i Karlskrona Arbetarekommun
Elin Gustafsson, kommunalråd Lunds kommun och ordförande S-kvinnor Skåne
Anna Wallén, socialdemokratisk riksdagsledamot och ordförande S-kvinnor i Västmanland
Ida Eklund, Örebro Socialdemokratiska Kvinnoklubb
Louise Callenberg, ordförande Socialdemokraterna i Huddinge
Maria Bergqvist, ordförande Alina Skåne (S)
Alma Handzar, styrelseledamot S-kvinnor Avantgarde Göteborg
Rebecca Berglund, ordförande i S-kvinnor i Marks kommun
Ann-Marie Palm, ordförande S-kvinnor i Göteborg
Ebba Östlin, kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka (S)
Lisa Carlsson, vice ordförande S-kvinnor i Vällingby

Upp