Kandidatpresentation: Håkan Bernhardsson (förbundsstyrelsen)

Jag är 24 år, studerar för närvarande journalistik och statsvetenskap, är ordförande för GSHF, sitter i fastighetsnämnden i Göteborg och jobbar på bibliotek och skriver för den socialdemokratiska nyhetstidningen Ny tid emellanåt. Jag lyssnar gärna på klassisk hiphop eller experimentell elektronisk musik. Jag har personligen aldrig känt mig så hemma som när jag för första gången kom i kontakt med S-studenter och därför känner jag en enorm passion inför förbundet och dess medlemmar.

* * *

Arbetarrörelsen och socialdemokratin har väglett Sverige till demokrati, jämlikhet och ett varmare samhälle. Vår folkrörelse har en enorm potential att förändra Sverige och världen och S-studenter kan med sin skärpa sätta prägel på det arbetet.

Socialdemokraterna har, liksom alla andra partier sina förtjänster men även sina brister. Vårt största problem är inte organisatoriskt. Inte heller hänger hela vår framgång på hur skickliga vi är på att förpacka vår politik i kommunikation. Jag må vara naiv, men jag är övertygad om att Sveriges befolkning inte bedömer oss efter det tjusiga presentpapperet, utan efter vårt innehåll. Det är Socialdemokraternas politiska innehåll som behöver förändras för att möta samtidens och framtidens utmaningar.

Jag ser demokratisk socialism och klassmedveten feminism som de mest progressiva tankeinriktningarna som går att finna. Därför är framtiden röd. Men paradoxalt nog står de ivrigaste anhängarna av ett modernt parti i enlighet med “New Labour” för den mest konservativa socialdemokratiska politiken. S-studenter har en viktig uppgift i att äska fram en tydlig vänsterpolitik som kan bejaka globaliseringens fördelar, bemöta den nationella och globala ekonomiska ojämlikheten och bekämpa det strukturella förtrycket av alla som inte råkar ha fötts som vita, heterosexuella män. Vi måste bevisa att progressiv politik är en politik för framtiden, till skillnad från konservativa idéer förklädda som nya och fräscha.

Politiken inom och utanför vår rörelse är köldslagen av fåfänga, själviskhet och konkurrens. Jag vill snarare se en värld där ödmjukhet och empati är de viktigaste personliga egenskaperna hos en förtroendevald. Där personlig värme och ärlighet går före kalkylerade, medialiserade utspel och tillrättalagda berättelser.

Sveriges politik är just nu en ödemark där teori, idéer och visioner är svårfunna. S-studenter måste ta täten och visa vägen i det politiska landskapet så att partiet och övriga samhället kan ta rygg på oss. Kunskapen är vår karta och den ideologiska övertygelsen vår kompass. Om inte vi hittar rätt kommer ingen annan göra det åt oss.

Jag vill ägna mitt engagemang inom S-studenter åt att ta till vara den enorma kunskapen som vilar inom förbundet. Jag vill att vi ska engagera fler människor och få större genomslag för våra idéer, och jag brinner verkligen för förbundet och förbundets medlemmar. Därför tror jag att jag hade kunnat bidra till ett bättre S-studenter genom att vara en del av förbundsstyrelsen.