Ge lärarstudenter lön i stället för lån
31 oktober, 2017 14:02Den högre utbildningen har en avgörande roll i utvecklingen mot ett mer jämlikt samhälle. S-studenters vision är att personer från alla delar av samhället ska kunna ta del av eftergymnasiala studier. För oss är det en rättvisefråga. Som ett led i att ytterligare tillgängliggöra högre utbildning vill vi därför se ett nytt studiemedelssystem där studielön införs.
Vi har exempelvis enorm brist på sjuksköterskor och lärare, vilket delvis skulle kunna avhjälpas på detta sätt. 60 000 lärare och 50 000 sjuksköterskor beräknas saknas redan 2020, och samtidigt ser vi att antalet sökande till dessa utbildningar har gått ner. Utvecklingen är alarmerande och vi ser att insatser måste göras för att garantera att fler söker sig till dessa samhällsbärande yrken.
Ett av Socialdemokraternas vallöften inom vården från 2014 var att skapa en modell för studielön inom de områden där behovet är som störst. Detta innebär att de sjuksköterskor som väljer att vidareutbilda sig får en betald specialistutbildning. Det är steg i rätt riktning men vi menar att studielön för bristyrken bör införas redan i grundutbildningen som ett första steg.
I dag motsvarar lånedelen 72,6 procent av studiemedlet. I CSN:s senaste årsrapport om studiestödet framgår det bland annat att av de som blev återbetalningsskyldiga i januari 2017 hade en genomsnittlig studieskuld på 152 300, vilket är 11 200 kronor mer än föregående år.
Den höga låneandelen i studiemedlet har medfört att skuldsättningen ökar och antalet studerande med studiemedel ligger på en historisk sett hög nivå. Att plugga har blivit en skuldfälla.
Lånedelen har höjts vid tre tillfällen sedan 2010. Senast bidragsdelen höjdes var 2006, då var regeringen, liksom nu, socialdemokratiskt ledd. Nu är förslaget till höstbudgeten att bidragsdelen ska höjas med 300 kronor.
Men dagens system är inte optimalt eftersom lån skapar trösklar till högskolan. Systemet missgynnar främst personer från studieovana hem utan någon akademisk tradition. Bakgrund och ekonomiska förutsättningar ger därför helt olika möjligheter för människor att belåna sig, ta ekonomiska risker eller leva på ett lågt studiemedel under en tid. Vi menar att trösklarna för att söka sig till högre utbildning är för stora eftersom risken för höga skulder skrämmer bort många. Mönstret måste brytas om alla ska ha samma möjlighet att påbörja och slutföra sin utbildning.
Trots rapporter om högre skuldsättning och ökad psykisk ohälsa bland studenter föreslår nu flera ungdoms- och studentförbund från de borgerliga partierna mer lån till studenter. Centerstudenter och Luf föreslår att bidragsdelen avskaffas och endast lån införs. Moderata studenter och Muf föreslår 50 000 kronor i terminsavgift och avgift för omtentor.
Det är beklagligt att ungdoms- och studentförbund från den borgerliga sidan vill vrida tillbaka klockan till 50-talet, då enbart unga från överklassen hade möjlighet att studera på högskolan.
Det är tydligt. Vi ser högre utbildning och studiemedel på olika sätt. För grundtanken med bidragsdelen i studiemedlet syftar dels till att öka rekryteringen till studier, främja det livslånga lärandet och att minska skuldbördan för de studerande. Studiemedlet ska utjämna skillnader och bidra till ökad rättvisa. Det ska även ge en god effekt på samhällsekonomin över tid. Från S-studenter vill vi se att studielön införs i stället för rådande studiemedelssystem där lån utgör en stor del av studiemedlet. Som ett steg på väg dit vill vi att studielön för bristyrken införs redan i dag.
Av Nasra Ali
Förbundsordförande, Socialdemokratiska studentförbundet
Isabella Hagnell
Vice förbundsordförande, Socialdemokratiska studentförbundet
Frida Gunnarsson
Ansvarig för högre utbildning, Socialdemokratiska studentförbundet
Länk: https://www.expressen.se/debatt/ge-lararstudenter-lon-i-stallet-for-lan/