Högskoleprov ska inte ersätta gymnasiebetyg

Tillträdesutredningen, som presenterade sitt slutbetänkande förra året, hade ett flertal sektioner som berörde högskoleprovet. Det finns många elever på gymnasiet som siktar på att skriva bra på högskoleprovet i stället för att fokusera på gymnasiebetyg.

Statistik från Universitets- och högskolerådet visar att vid de två senaste provtillfällena har de som är födda 1999, cirka 100 000 personer, skrivit högskoleprovet drygt 30 000 gånger – trots att de fortfarande inte tagit studenten.

Provet används inte som en andra chans utan fungerar som ett vinstmaximeringsverktyg.

Därtill bör högskoleprovet inte anses särskilt rättssäkert, med återkommande rapporter om fusk där polisen så sent som i lördags, slog till mot en liga som misstänks ha försett ett flertal individer svaren på högskoleprovets frågor.

Detta undergräver legitimiteten hos hela antagningssystemet.

Genom att sänka antagningskvoten från högskoleprovet och höja åldersgränsen till 19 år skapar förutsättningar för att fler grupper ska få möjlighet att studera på högskolan.

Det öppnar upp för införandet av ett nationellt behörighetsprov som testar reell kompetens samt förhindrar att unga nyttjar provresultatet för att luta sig tillbaka under sin gymnasietid. Det är förslag som inte stänger några dörrar utan öppnar nya.

Det är även anmärkningsvärt att Moderata studenter, som vill införa terminsavgifter på 50 000 kronor för högre utbildning, påstår att det är vi som vill krossa drömmar – när verkligheten är den motsatta. S-studenter anser att fokus inom svensk utbildningspolitik måste ligga på fler vägar in i högre utbildning – inte färre.

Nasra Ali, förbundsordförande, Socialdemokratiska Studentförbundet
Frida Gunnarsson, styrelseledamot med ansvar för högre utbildning och psykisk ohälsa, Socialdemokratiska Studentförbundet